Straffreformen
– före och efter.
Riksdagen har under 2026 beslutat om en genomgripande omläggning av påföljdssystemet och straffmätningen. Delar av reformen gäller redan. Andra är antagna men träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Nedan visas, exempel för exempel, vad som gällde före och vad som gäller efter — med hänvisning till lagrum och proposition.
Straffskalorna som ändrats
Propositionen skärper närmare femtio straffskalor. Varje rad visar spannet före och efter — minimistraff till maximistraff. ”Före” betyder rättsläget den 31 juli 2026. Skalan går från böter till tolv års fängelse. Ingen straffskala sänks.
Sammanställningen bygger på propositionens lagtext. Straffskalorna för tjänstefel behandlas i prop. 2025/26:217 och ingår inte här. Ändringar som endast avser rekvisit eller språk har utelämnats. Förolämpning har ingen egen rad, eftersom ändringen inte är ett förskjutet spann: gradindelningen slopas, så att brottet får en enda straffskala — böter eller fängelse i högst sex månader — i stället för böter för normalgraden och böter eller fängelse i högst sex månader för det grova brottet. Ytterkanterna är alltså desamma, men fängelse blir möjligt även för gärningar som tidigare hade bedömts som förolämpning av normalgraden och bara kunnat ge böter. Utöver det som visas tas både tio- och artonårsgränsen för tidsbestämda fängelsestraff bort ur 26 kap. 1 § brottsbalken. Artonårstaket finns kvar, men i 26 kap. 2, 2 a och 3 §§, som tak för de förhöjda straffskalorna.
Mängdrabatten
Den som döms för flera brott samtidigt får i dag inte fullt genomslag för varje brott. Efter reformen är utgångspunkten att straffvärdena läggs samman. Välj brott och jämför.
Före-stapeln bygger på en förenklad modell av dagens mängdrabatt — varje nytt brott räknas till hälften av föregående. Modellen är sidans egen och inte en lagregel; i praxis beror andelarna på hur allvarligt det svåraste brottet är och på sambandet mellan brotten. Exempelvärdet för varje brott ligger mitt i brottets straffskala.
Beräkningen använder valda exempelvärden och är inte en tariff.
Nedtrappningen — 100 procent för det svåraste brottet och sedan hälften av föregående andel för varje nytt brott — är en förenklad modell av dagens ordning, inte en lagregel. Efter reformen är utgångspunkten att straffvärdena läggs samman, varefter domstolen gör en helhetsbedömning av brottslighetens sammantagna allvar och av sambandet mellan brotten. Riktmärket om de tre allvarligaste brotten står i propositionens motiv, inte i lagtexten. Taket är den gemensamma straffskalans maximum — högsta maximistraffet dubblerat, dock högst maximistraffen sammanlagda med varandra, och aldrig mer än arton år för ett tidsbestämt straff. Har mer än ett av brotten ett maximistraff på tolv år kan livstids fängelse dömas ut som gemensamt straff, men så höga maximistraff finns inte bland brotten i kalkylatorn. Kalkylatorn bortser också från att taket kan höjas ytterligare vid brott med koppling till kriminella nätverk eller vid allvarligt återfall.
Vilka delar som gäller när
De skärpta straffskalorna och den nya gemensamma straffskalan gäller sedan 1 augusti 2026. Ungdomsdelen träder i kraft 10 september 2026. Det nya påföljdssystemet — villkorligt fängelse, sammanläggning vid flerfaldig brottslighet, borttagna billighetsskäl och ökad användning av hela straffskalan — är antaget men träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Riksdagen har delegerat den frågan med hänvisning till Kriminalvårdens kapacitet.
Sidan är en förenklad sammanställning i informationssyfte och är inte juridisk rådgivning. Sifferexemplen är konstruerade för att illustrera principerna och motsvarar inte någon tariff. Kvotdelarna för ungdomsreduktion är schabloner: de äldre från praxis och doktrin, de nya från propositionens författningskommentar. Ingen av dem framgår av lagtexten, och vid mycket allvarlig brottslighet kan reduktionen bli mindre än schablonen anger. Kontrollera alltid mot lagtext och förarbeten.